Här hittar du fakta om depression så att du får förståelse för vad depression är och undviker att vara vilsen bland olika begrepp om denna sjukdom.Du får en överblick över vad depression är och kan känna dig tryggare med din nya kunskap om depression.
Drabbas du av en depression så har du också drabbats av en av våra vanligaste folksjukdomar. Forskare visat att var fjärde man och varannan kvinna drabbas av sjukdomen någon gång under livet. Drabbas du någon gång av depression är risken stor att du drabbas igen. Cirka 75 % som drabbas får senare återfall.
Din depression uppstår i ett komplext samspel mellan dina sociala faktorer, dina psykologiska faktorer, din ärftlighet och dina signalsubstanser i din hjärna.
Vad är depression
Kanske har du en depression eller känner någon som har en depression. Då vet du kanske också att depression är ett vitt begrepp som omfattar många olika typer av psykiska sjukdomar.
Om du är deprimerad så känner du dig förmodligen nerstämd och utan glädje. Ditt liv kan kännas meningslöst och du har svårt eller omöjligt att se en väg framåt.
Din depression kan bero på flera olika saker. Vanligt är att din depression kan uppkomma på grund av olika psykiska faktorer i din omgivning. Din depression kan också vara en biverkning av vissa läkemedel eller bieffekt av en annan sjukdom som du har. En vanlig depression orsak är långvarig stress.
Du kan drabbas av olika typer av en depression. Din läkare har olika namn för dessa olika typer. De kan skilja sig åt i hur länge du har haft sjukdomen, hur den uppkom och hur svår du upplever att den är.
Egentlig depression är en vanlig typ av depression som du kan drabbas av. Den kännetecknas av att du har svårt att klara av ditt vardagliga liv.
Kronisk depression, eller som din läkare kanske skulle säga – dystymi, är en sjukdom som du drabbas av under en längre tid. För att din depression ska kallas kronisk depression så ska du ha den minst 2 år. Vid en kronisk depression påverkas du av flera olika faktorer och orsakerna är inte med säkerhet kända.
Andra typer av depression är melankolisk depression, atypisk depression, unipolär depression och bipolär sinnesstörning.
Årstidsbunden depression känner du kanske till under namnet SAD (seasonal affective disorder). Du känner igen en årstidsbunden depression genom att den, som namnet säger, varierar med årstiderna. Vanligt är att du växlar mellan livsglädje på våren och depression på hösten och vintern.
Djup depression kännetecknas av att du upplever en särskilt svår sjukdom.
Depression hos äldre är vanligare än hos yngre. Det tros bero på en förändring i hjärnan, en naturlig följd av att du blir äldre.
Här kan du läsa mer om uppdelning av olika typer av depressioner.
Tecken på depression
Depression symptom kan variera från person till person, din upplevelse kan vara väldligt personlig. Du kan lära dig att känna igen en depression genom att iaktta hur du känner dig och hur du beter dig i olika situationer. Du kan t.ex. känna av vissa av dessa psykiska symptom:
- oro över ett barn
- tvångsmässig oro, tvångshandlingar, tvångstankar, grubblerier
- känsla av att må sämre med en gång på morgonen
- tankar om att skada någon annan, t ex ett barn
- hjälplöshet
- hopplöshet
- självmordstankar
- minskad sexlust
- ångest
- svårigheter att fatta beslut
Du kan också känna av fysiska symptom:
- bristande sexuellt intresse
- förstoppning
- värk och smärta
- viktförändring
- förändrad aptit
- brist på energi
- menstruationsrubbningar
- multipla fysiska symptom
Andra symptom som du kan uppleva är:
- färre kamratkontakter
- försämrad arbetsförmåga
- färre sociala aktiviteter
Depression behandling
Du kan få hjälp vid depression i form av en behandling som passar dig. Behandling av depression kan göras på flera sätt beroende på vilken typ av depression och du har. Du kan behandlas med medicin, s.k. antidepressiva läkemedel, den absolut vanligaste gruppen av dessa läkemedel som du kan stöta på är SSRI-läkemedel, till exempel fluoxetin. Här läser du mer om fluoxetin.
Du kan också bli fri från din depression genom att du behandlas med psykoterapi. Behandlas du med psykoterapi så kan du komma i kontakt med en behandlingsform som kallas för kognitiv beteendeterapi.
Du kan också komma i kontakt med naturläkemedel mot depression, till exempel johannesört mot depression. Effekten av dessa behandlingspreparat är dock omtvistat.
Här läser du mer om hur ett SSRI-läkemedel så som fluoxetin fungerar och påverkar din kropp.